Lindroth.nu

Fotografering – Bandy – Etc.

Hon var ju alltid där!

Nu är hon inte kvar, hon som alltid var där.

Nu har det gått några dagar sen henne jag var livrädd för att träffa för 1:a gången lämnat oss för alltid.

Vi gled ner i bilen mot Mossbysjön där Inger & Rune hade sin älskade sommarstuga, nu skulle jag visa mitt bästa jag eftersom deras dotter var den mest älskade personen i mitt liv.

Hur gör man ett bra intryck en sådan gång?
Andas Janne…. och var dig själv, var ingen annan än den Lena känner.

Det första besöket med mina framtida svärföräldrar blev inte alls dramatiskt, det var som om vi känt varandra långt innan.

Inger och Rune var precis som deras dotter, genomtrevliga och välkomnande.

Ganska snart så föddes vårt 1:a barn, Elin och för svärfar Rune var det en stor lycka att få en till tjej bland grabbarna.

Jag & Lena var unga föräldrar och behovet att få barnvakt, men har nog inte varit speciellt viktigt för oss, trots allt – men att vara nära och umgås med sina barnbarn var viktigt för Inger. Så att vara med Elin och gå till lekparken eller bara hem till Industrigatan och fika var ett äventyr för Elin och en glädje för Inger.

Sen kom Niklas och då ställde Inger upp på alla sätt för att avlasta Lena. Inget tvång från vår sida utan av ren omtanke om oss som familj.

Familjen utökades med 2 grabbar till några år senare, tvillingarna Rasmus & Tobias, mer för Inger att oroas över sin dotter.

Att vara ”barnvakt” har vi inte många gånger behövt fråga om, oftast blivit erbjudna. Det har nog varit en ynnest för våra barn och svärföräldrarna. Vi har varit tacksamma för all hjälp och stöd.

Senast när vi var i Transtrand med Niklas och hans familj så hade man en prickskyttetävling med snöbollar och Niklas kommentar var – Att kasta prick kommer inte från handbollen utan från stenkastningen med morfar Rune i Mossbysjön.

Somrarna i Mossbysjön med mormor & morfar är det man önskar alla barn skall få uppleva!

På senare år så var du och hämtade vår “sladdis” Albin i skolan, fönstertvätt hemma hos oss, lagade mat som fanns i kylen när vi kom hem från semester mm.

När Rune gick bort fick du några år då du fick chansen att åka utomlands och njuta av sol & god mat, det var du värd.

Långa promenader varje dag, kortspel på helgerna med storasyrran och vänner – det gillade du.

Men ganska snart efter din flytt till din nya fräscha lägenhet så kom den hemska sjukdomen smygandes….

Att se min vitala svärmor bli en förändrad person är en ledsam resa, för Lena så klart ännu värre.
Men Lena har gjort en heroisk och kärleksfull insats för sin mamma under dessa år.

Att andra hade det bra, det var nog det som gjorde dig lycklig och glad – Inger vi hade det bra och ännu bättre tillsammans med dig, jag saknar dig!

Jag är så tacksam Inger och stolt fått vara din svärson – tack för allt och hälsa Rune!

Vi vill passa på att tacka personalen på Ekoxen för deras goda omvårdnad!

Du lever vidare via:
Thomas, Jan & Lena
Johan, Calle, Elin, Niklas, Jesper, Rasmus, Tobias & Albin.
Liam, Saga, Max, Line, Nelly, Elias, Rut, Glenn, Nils och fler kommer!

Nästa Inlägg

Föregående Inlägg

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

© 2019 Lindroth.nu

Tema av Anders Norén